Vestlunddagarna 19 – 20 mars 2020
Årets tema är: Bilder av makt och maktlöshet – Folkbildningens möjligheter att bidra till gemenskapen i samhället
Här är en länk till program och praktisk information.
80 personer hade anmält sig när anmälningstiden gick ut 1 februari.
Rubriker och föreläsare
Sanningens minut. Bernt Gustavsson, professor emeritus i pedagogik.
Varför är kvinnor vinnare i den nya utbildningsrevolutionen? Emma Leijnse, journalist och författare.
Hur främjar, förankrar och försvarar vi demokratin? Peter Örn, föreläsare och rådgivare.
Varför ökar antalet demokratiska länder som rör sig mot diktatur? Staffan I Lindberg, professor och statsvetare.
Hur ska vi förstå den demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa? Li Bennich-Björkman, professor och statsvetare.
Är den kommande klimatanpassningen ett hot mot demokratin? Kåre Olsson, folkhögskollärare och folkbildare.
Finns det alternativa sätt att fatta beslut och lösa konflikter? Julia Ryberg, föreståndare på kväkarnas retreatgård Svartbäcken.
Den avsvalnade demokratin. Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Om Vestlunddagarna
Vestlunddagarna arrangeras med anledning av att Gösta Vestlund, en av vår tids stora folkbildare, fyllde 100 år 15 juni 2013.
Han var aktiv inom folkbildningen sedan1930-talet, först som elev, sedan som lärare på ett flertal folkhögskolor och som rektor på Tollare folkhögskola. Därefter inspektör för folkhögskolorna och undervisningsråd på Skolöverstyrelsen. Fram till sin död den 5 oktober 2020 var han engagerad i folkbildningsfrågor.
Gösta Vestlund gav ut ett antal böcker, däribland: ”Hur vårdar vi vår demokrati” och ”Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning: Det svenska folkets bildningshistoria – en översikt”.
Innehållet skall främst belysa folkbildningens utvecklingsmöjligheter i det globaliserade mediesamhället. I vår tid när den traditionsbundna folkbildningen och de klassiska folkrörelserna genomgår stora förändringar och ibland möter stora svårigheter att förnya sig för att nå fler och nya deltagare, måste offentlighetens arenor utvecklas både genom nya former och med nytt innehåll för att ställa humanismens och demokratins frågor även framgent i centrum. Vilka möjligheter innebär de sociala mediernas snabba framväxt för folkbildningen? Hur skall folkbildningen även i framtiden bidra till att stärka den demokratiska utvecklingen och ett samhälle med aktiva medborgare?
Detta inlägg publicerades i
2020. Bokmärk
permalänken.