Vestlunddagarna 2019

Sann demokrati – en utopi? Ett seminarium om demokratins dilemman

I hundra år har våra politiska församlingar, folkrörelser och arbetsplatser utgått från att demokratiska styrformer är det som bäst gynnar samhällsutvecklingen. Vi har sett den svenska demokratin som ohotad och självklar.

Med ökad individualisering sker idag en försvagning av det kollektiva medborgerliga engagemanget. Nyliberala och populistiska rörelser med enkla lösningar växer sig starka och skapar motsättningar mellan människor och grupper. Klyftorna ökar och ojämlikheten breder ut sig.

Dessutom utmanas nu den gamla vänster-högerskalan av identitetspolitiken, uppfattningen att en viss identitet också skapar gemensamma politiska intressen.

Franska revolutionens tre honnörsord om frihet, broderskap och jämlikhet är komplexa begrepp som än idag kan sägas utgöra demokratins idémässiga ryggrad. Om dem och folkbildningens roll och ansvar behöver vi samtala.

Program och information Vestlunddagarna 2019

 

Om Vestlunddagarna

Vestlunddagarna arrangeras med anledning av att Gösta Vestlund, en av vår tids stora folkbildare, fyllde 100 år 15 juni 2013. Han har varit aktiv inom folkbildningen sedan1930-talet, först som elev, sedan som lärare på ett flertal folkhögskolor och som rektor på Tollare folkhögskola. Därefter inspektör för folkhögskolorna och undervisningsråd på Skolöverstyrelsen. Idag, när Gösta fyllt 100, är han fortfarande verksam. Han har utgivit ett antal böcker, däribland: ”Hur vårdar vi vår demokrati” och ”Folkuppfostran, folkupplysning, folkbildning: Det svenska folkets bildningshistoria – en översikt”. Innehållet skall främst belysa folkbildningens utvecklingsmöjligheter i det globaliserade mediesamhället. I vår tid när den traditionsbundna folkbildningen och de klassiska folkrörelserna genomgår stora förändringar och ibland möter stora svårigheter att förnya sig för att nå fler och nya deltagare, måste offentlighetens arenor utvecklas både genom nya former och med nytt innehåll för att ställa humanismens och demokratins frågor även framgent i centrum. Vilka möjligheter innebär de sociala mediernas snabba framväxt för folkbildningen? Hur skall folkbildningen även i framtiden bidra till att stärka den demokratiska utvecklingen och ett samhälle med aktiva medborgare?
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s